Susanna Alakoski mottog Stig Sjödinpriset 2022.
Lördagen den 4 mars 2023 framträdde hon på Sandvikens folkbibliotek i en fullsatt ljushall.
Susanna Alakoski
Lämna ett svar
Årsskrift 2022
Stig Sjödin Sällskapet vill önska alla sina medlemmar en god fortsättning på det nya året, 2023. Vi tackar för alla synpunkter på Stig Sjödin Sällskapet och på vår verksamhet.
Vi gläder oss åt alla positiva och glada tillrop för vår verksamhet och jubileumsskriften 2022. Det sporrar och inspirerar oss i styrelsen. Lämnar någon synpunkter till oss tar vi givetvis dessa på största allvar.
Vi har många läsare som har ögon som falken. Skarpa ögon som sett att det insmugit sig ett fel i jubileumsskriften. Vi vill därför också berätta att tryckfelsnisse varit framme i vår jubileumsskrift, trots alla försök att få ett helt igenom korrekt manus. På sidan 33 skall Stig Sjödins döttrars namn vara Anna och Nora. Vi är ledsna för tryckfelsnisses framfart och ber om ursäkt.
Ett litet förtydligande vill vi också göra rörande Stig och Majt Sjödins bibliotek på Brunnsviks folkhögskola. Biblioteket är skänkt av familjen Sjödin. Det är viktigt att framhålla. Rätt ska vara rätt.
Tack än en gång för alla positiva kontakter. Vi finns för våra medlemmar.
Åsa Morberg
Ordförande
Magnus Nilsson gästar Sandviken
Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet och forskar huvudsakligen om arbetarlitteratur och frågor kring litteratur och klass.
Lördag 1 oktober gästade han Sandviken och berättade om sin bok ”Kampdiktare i folkhemmet – arbetarpoeten Stig Sjödin”.
Publiken på Sandvikens folkbibliotek hade kunnat vara större, men åhörarna fick ta del av en imponerande föreläsning om arbetarlitteratur och Stig Sjödins plats och betydelse som del av densamma.
Poesipromenad
Stig Sjödins reseskrivmaskin Olivetti.
Maskinen designades 1965 av Ettore Sottsass. Den har inte något utropstecken. Skrivmaskinen förvaras i Sandvikens kommunarkiv.
Stig Sjödin 1991
Jag lärde mig simma i Kanalen. Man slängdes helt enkelt i och så låg några av de äldre grabbarna i vattnet och instruerade och såg till att man inte drunknade. Det kändes aldrig obehagligt eller farligt, tvärtom. Sedan, när man klarade sig själv, var ett av nöjerna att stå på pålraden. Pålarna ute i vattnet var en rest från tiden när Kanalen byggdes.
De äldre, som redan börjat i verket, kom till badställena på lördagseftermiddagarna. Efter veckans arbete tvättade de sig i kanalvattnet.
Torvbanan gick på lagom avstånd från epidemisjukhuset. Man var skraj för vaktmästarn där, epidemigubben, som bland annat hade till uppgift att se till att vi ungar höll oss borta från sopstacken som låg i närheten. Det gjorde vi i alla fall inte. Det fanns mycket råttor på stacken. Och där kunde man hitta kasserade paraplyspröt från See-Fabrik. Det låter grymt nu, men vi gjorde pilar till våra bågar av spröten och sköt med dem rakt igenom råttorna.
Vi samlade en del skrot och lump också från sopstacken och sålde hos Skrot-Erik, som höll till i norra änden av Storgatan, vid det som kallades Pintorp.
Torven kördes till torvladan där den drogs uppför en uppfartsbro med hjälp av wire och vinschspel. Sen maldes den till strö och användes i latrinerna.
På vintern åkte vi skinnkälke på uppfartsbron. Det hände också att vi under primitiva former spelade bandy på Kanalen eller for med isjakter, som vi tillverkat av tre gamla skridskor och några brädor. Men helt naturligt väcker Kanalen mest sommarminnen till liv.
Det fanns grabbar som gjorde fartyg av silltunnor. De spikade på sidobrädor så att tunnan fick litet styrsel och så seglade de iväg. Jag prövade aldrig någon sådan farkost för egen del.
En gång när vårfloden orsakade översvämning vid Ovansjövägen, halkade jag ifrån en tuva, fick väl en chock i det kalla vattnet och sjönk under ytan, men blev uppdragen i håret av en äldre grabb och räddad. När jag kom hemdrypande, fick jag en snubba för min dumdristighet, men inget mer. Barnen agades inte i vårt hem.
På klappbryggorna låg kvinnorna på knä och klappade och sköljde vittvätten. En gång halkade mor ifrån bryggan, det var bokstavligt talat såphalt. Hon kom hem fullständigt genomdränkt.
Stig Sjödinpriset 2022 tilldelas Susanna Alakoski
Årets Stig Sjödinpris på 40 000 kronor delas ut söndagen den 9 oktober med start klockan 13.00 i ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41.
Stig Sjödinpriset är instiftat av Runö Folkhögskola, Stig Sjödin Sällskapet, fackförbunden GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Kommunalarbetareförbundet och Industrifacket Metall. Prisutdelningen genomförs med stöd av ABF.
Motivering
”Hela Susanna Alakoskis författarskap genomsyras av klass- och kvinnoperspektiv. Hon tar ständigt parti för dem som är i underläge, barn såväl som vuxna.
Susanna Alakoski beskriver fattigdom och otrygghet, men väver också in de drömmar om att något bättre måste finnas som driver personer och samhällsbyggen vidare.
Hennes senaste böcker ger oss också en historielektion – hur kvinnor gick från ett beroende i bondesamhället till ett annat beroende i ett utpräglat industrisamhälle.”
Tidigare pristagare: Göran Greider 1997, Sara Lidman 1998, Fredrik Ekelund 1999, Tony Samuelsson 2000, Gösta Friberg 2001, Claes Andersson 2002, Bernt-Olov Andersson 2003, Aino Trosell 2004, Mikael Wiehe 2005, Kjell Eriksson 2006, Emil Jensen 2007, Ove Allansson 2008, Malin Klingzell-Brulin 2009, Jenny Wrangborg 2010, Johannes Anyuru 2011, Eija Hetekivi Olsson 2012, Anna Jörgensdotter, Helene Rådberg och Carolina Thorell 2013, Jason Diakité 2014, Lena Kallenberg 2015, Mattias Alkberg 2016, Sara Beischer 2017, Vibeke Olsson 2018, Bob Hansson 2019, Karin Smirnoff 2020 samt Rasmus Landström 2021.
Mer information om prisutdelningen kommer längre fram via ABF Stockholm, https://abfstockholm.se/
Information lämnas av Hans Palmqvist, hans.palmqvist@ifmetall,se,
08-786 83 09
Susanna Alakoski
Susanna Alakoski (f 1962) debuterade skönlitterärt 2006 med Svinalängorna vilken tilldelades Augustpriset samt blev filmatiserad 2010. Sedan dess har Alakoski varit redaktör för flera uppmärksammade antologier, skrivit flera romaner, och tilldelats många priser och utmärkelser, bland annat Ivar Lo-priset 2014 och Stockholms stads hederspris i litteratur 2016. Sedan 2021 är hon gästprofessor i Moa Martinsons namn vid Linköpings Universitetet.
Bilden: Susanna Alakoski. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Stig Sjödin som bokpris
Vi har glädjen att meddela alla korsordslösare i Tidskriften Parnass att Magnus Nilssons bok om Stig Sjödin med titeln Kampdiktare i Folkhemmet Arbetarpoeten Stig Sjödin, är vinster i Parnass korsord!
Stig Sjödin var en av de mest betydande svenska poeterna under andra halvan av 1900-talet. Här står arbetarförfattaren Sjödin i centrum, sådan han framträdde i sina diktsamlingar och i de dikter han publicerade i fackförbundspressen eller läste på möten. Boken lyfter särskilt Sjödins skildringar av arbete, klass och arbetarrörelse i folkhemmet. Dessutom undersöks hur poeterna Jenny Wrangborg och Johan Jönson förhåller sig till sin föregångare.
Magnus Nilsson (f. 1975) är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet.”En pionjärinsats” (Aftonbladet)”Omsorgsfullt och grundligt framarbetad” (Dala-Demokraten)Det gläder oss i Sällskapet mycket. Korsordet är inte helt enkelt, men lycka till!Löser Du inte korsord kan boken köpas i vår lokala bokhandel!
Stig Sjödin Sällskapet, Åsa Morberg, ordförande
Stig Sjödin Sällskapet 