Första Maj

” Ett fritt ord, ett bröd för själen och inget annat.

Frihet, heter det.

Jag upprepar: frihet!

Det enda klimat där människan kan växa”.

Orden kommer från Stig Sjödins dikt ”Ordet och friheten” som beskriver en gemensam frihetslängtan och en kollektiv frihetskamp. Orden passar på Första maj som är arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Första Maj har firats sedan 1890 på initiativ av Andra internationalen, bland annat till åminnelse av Haymarketmassakern 1886. Första Maj firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier och fackföreningar med demonstrationer och möten. Arbetarrörelsens dag firas även i år, om än på ett annorlunda sätt. Med anledning av coronavirusets spridning och det allvarliga läget i samhället flyttas årets första maj-firande till vardagsrummet med ett digitalt nationell firande.

Stig Sjödin Sällskapet
Åsa Morberg
Ordförande

Glad Påsk!

Stig Sjödin Sällskapet önskar alla sina medlemmar en riktigt Glad Påsk.

Vi lever i en märklig tid. Vi hann ha vårt årsmöte och det gläder vi oss åt. Många sällskap får skjuta upp sina årsmöten, precis så som DELS , de litterära sällskapens samordning, får göra. DELS årsmöte skulle ha ägt rum 18/4 2020.

Vi har anmält oss till deltagande i Bokmässan i Göteborgs, en dag i DELS monter, och vi vet inte riktigt om Bokmässan i Göteborg kommer att äga rum. Vi har utsett två styrelsemedlemmar som står beredda att åka.

Vi har också anmält oss till Världens längsta bokbord i augusti i Stockholm och det är lika osäkert om det blir av.

Vi har i alla fall en aktivitet som fungerar oavsett Corona pandemin och det är våra poesipromenader med hjälp av appen. Man kan gå alldeles ensam.

Vi hoppas verkligen att vi kan genomföra minnesdagen den 3 oktober då Helen Rådberg kommer att presentera sin senaste bok Mammajournalerna. Ett samarrangemang med biblioteket.

Stig Sjödin Sällskapet
Åsa Morberg
Ordförande

Bilder efterlyses!

I vår årsskrift 2020 kommer vår redaktör att presentera en släktkrönika över Stig Sjödins släkt. Vi är så imponerade av Bernt Stenmarks idoga arbete med Stig Sjödins släkt. Nu efterlyser vi foton på Stig pch Stigs släkt.

Vi har självklart vänt oss till Stig Sjödins familj med en vädjan om fotografier till vår årsskrift, men vi fråga också via Facebook om någon har foton som Stig Sjödin Sällskapet kan få låna och lägga in i årsskriften. Eftersom fotona ska publiceras i årsskriften så behöver det finns tillstånd till det.

Finns det någon som har fotografier så kontakta vår redaktör. Foton kan skickas via email: bernt.stenmark@allmedia.se, så man behöver inte lämna dem genom personlig kontakt. Allt för att undvika Corona virus.

Stig Sjödin Sällskapet
Åsa Morberg
Ordförande

Det litterära kulturarvet

DELS driver ett projekt som ska stärka läsintresset i Sverige och ta vara på det litterära kulturarvet. Den franska modellen av litterär kanon, som kallas ”Det ideala biblioteket” har varit förebild. De litterära sällskapen har fått skicka in förslag på texter som skall ingå i det litterära kulturarvet. Arbetet pågår inom DELS och vi ser alla fram emot att få ta del av slutresultatet.

Vilka bidrag har Stig Sjödin Sällskapet lämnat in.

Titeln på verk 1: Sotfragment
Motivering: Åren på järnbruket har satt outplånliga spår hos författaren. Det var först när han som diktare gick i clinch med dessa minnen, i diktsamlingen ”Sotfragment” från 1949, som han fick sitt stora genombrott. ”Sotfragment” gav en banbrytande skildring av arbetet i svenska fabriker och är det verk som har överskuggat mycket av Stig Sjödins lyrik genom åren.

Titeln på Verk 2: Livets starka smak
Motivering: I diktsamlingen Livets starka smak är tonen ledigare. Sjödin återvänder till bruket som han arbetat på. Han beskriver nu arbetsskador, monotonin, alienationen i fabrikerna och hur arbetarna hade mindre kontroll än någonsin över sitt arbete. Samtidigt kombinerar han detta med några av de vackraste kärleksdikterna som vi har på det svenska språket och lyriska skildringar av den svenska naturen. Ställer man de tidigare diktsamlingarna bredvid dessa så kan man knappt tro att det är samma författare som har skrivit dem.

Stig Sjödin Sällskapet
Åsa Morberg
Ordförande

Bokmässan

Stig Sjödin Sällskapet planerar att delta i Bokmässan i Göteborg. Vi kommer att finns i DELS monter en dag. Givetvis under förutsättning att bokmässan blir av. Vi vet inte något om utvecklingen av Coronavirus.

Från Stig Sjödin Sällskapet kommer Mona Lennartsson-Wahlroos och OLa Kuremyr att delta i montern under en dag. Sedan räknar vi med en aktivitet på DELS scen. Vi har två av våra skickliga uppläsare av Stig Sjödins dikter så vi hoppas på en stund på scenen med Mona och Ola. Det blir fin PR för Sandviken och för Stig Sjödin Sällskapet.

Åsa Morberg
Ordförande

Inställt möte

Dels styrelse har beslutat att ställa in alla offentliga möten på grund av Corona Virus. Vi ställer alltså också in det regionala mötet i Sandviken 2020-03-28 på grund av Corona Virus. Vi hade fått avhopp bland såväl medverkande som deltagare innan beslutet kom. Det är ledsamt, förstås, men inget att göra åt detta. Såväl medverkande som deltagare är äldre och därmed i riskzonen. Vi har lagt ned mycket arbete på förberedelser, och vi hoppas att kunna genomföra det regionala mötet när Corona Viruset försvunnit som en riskfaktor. Vi är ledsna för detta men detta är helt rätt beslut av DELS styrelse.Vi får återkomma med det regionala mötet.

Åsa Morberg
Ordförande
Stig Sjödin Sällskapet

Bob Hansson

Bob Hansson är årets Stig Sjödin pristagare. Välkomna att lyssna till honom.


Bob Hansson uppträder i Bibliotekets ljushall 2020-02-29 kl 15.00.
.
Priskommittén för Stig Sjödin Priset utsåg Bob Hansson till årets Stig Sjödin Pristagare. Poeten och författaren Bob Hansson tilldelades Stig Sjödinpriset 2019. Priset som är på 40 000 kronor delades ut i ABF-huset i Stockholm söndagen den 6 oktober. Han höll en underhällande föreläsning om sitt författarskap efter prisutdelningen.
Litteraturpriset delas årligen ut till personer som uppmärksammar samhällets orättvisor och som skildrar berättelser från utsattas perspektiv. Bland tidigare pristagare återfinns bland annat Johannes Anyuru, Jenny Wrangborg och Jason ”Timbuktu” Diakité. Priset instiftades 1996 till minne av poeten och författaren Stig Sjödin. Initiativtagare var Runö Folkhögskola, Stig Sjödin Sällskapet, GS-facket, Kommunal och IF Metall. Utdelningen genomförs med stöd av ABF.
Bob Hansson debuterade 1998 med diktsamlingen ”Heja världen”. Sedan dess har han skrivit flera romaner och diktsamlingar. Han har bland annat skrivit tre diktsamlingar, en poetik, en intervjubok samt fyra romaner. Bob Hanssons böcker har översatts till flera språk.

Han har tidigare fått Sveriges Radios Novellpris 2010 och samma år fick han ALIS utnämning till Upphovsrättens hjälte. År 1995 vann han SM i poetry slam. Det priset utdelades första gången i Falkenberg.

När det gäller svensk poesi pratas det ibland om ”ett före och ett efter Bob Hansson” då han var den första poet i sin generation som nådde ut till en bredare publik, inte minst genom sina mycket uppskattade scenframträdanden.

Han har samarbetat med många musiker. Vi har också sett Bob Hansson i litteraturprogrammet Babel på TV och år 2010 uppförde han monologen ”Om Lycka ”på Dramatens stora scen.

Vi välkomnar Bob Hansson till Ljushallen på Sandvikens Bibliotek den 29 februari kl. 15.00.

Åsa Morberg
Ordförande i Stig Sjödin Sällskapet

Litterära Sällskap

De litterära sällskapen (DELS) regionala möte anordnas i Sandviken, 2020-03-28, av Stig Sjödin Sällskapet

Stig Sjödin Sällskapet anordnar litterärt regionalt möte 2020-03-28 på ett uppdrag av DELS. De Litterära Sällskapen (DELS) är en slags paraplyorganisation med egen styrelse som värnar om och betjänar hela 126 litterära sällskap i Sverige. DELS, som bildades redan 1990, vill öka kunskapen och intresset för den svenska litteraturen och dess författare, dvs. helt enkelt skapa ökad läslust och få flera att helt enkelt läsa mer. DELS publicerar dessutom sedan 1993 en litteraturtidning, Parnass, som tar upp olika litterära teman. Stig Sjödin Sällskapet har den äran och glädjen att på uppdrag av DELS inbjuda till ett regionalt möte i Sandviken 28 mars 2020.

Det regionala mötet 2020 får alltså Stig Sjödin Sällskapet anordna i Sandviken, det litterära bruket, 2020-03-28. DELS är en paraplyorganisation för hela 126 litterära sällskapen. Det är DELS som beslutat vilka sällskap som ska inbjudas att medverka. DELS har beslutat att följande sällskap skall inbjudas till Sandviken att medverka i dagen: Dan Andersson Sällskapet, Werner Aspenström Sällskapet, Stig Dagerman Sällskapet, Albert Viksten Sällskapet, Hans Lidman Sällskapet, Hedenvind Sällskapet, Pelle Molin-Sällskapet, Birger Norman Sällskapet, och Evander Sällskapet.

De inbjudna sällskapen avlöser varandra under dagen där varje sällskap presenterar sin författare i ord bild, drama, och musik. Stig Sjödin Sällskapet har inbjudit professor Magnus Nilsson, känd arbetarlitteraturforskare från Malmö Universitet, som ska berätta om ett bokprojekt. Han skriver en bok om dels Stig Sjödin, dels Jenny Wrangborg. Det regionala litterära mötet syftar helt enkelt till att de litterära får informera om sällskapens författare och deras verksamhet.

Vad är då ett litterärt sällskap? Ett litterärt sällskap är en förening av en grupp människor som bildats kring ett gemensamt intresse för litteratur. Det litterära sällskapen kan ha ett allmänlitterärt syfte eller koncentrera sin verksamhet till en viss genre eller en viss författare. Många litterära sällskap har anknytning till någon lokal personlighet, vissa förvaltar exempelvis en författares födelse- eller diktar-hem, och de flesta har någon form av utgivningsverksamhet. Årsskrifter är vanligt förekommande som sällskapens utgåvor.

Medlemmarna samlas ofta kring en mötes- och föredragsverksamhet. I regel är litterära sällskap allmänna sammanslutningar som alla intresserade kan bli medlem i. På bokmässor runt om i landet hittar man de litterära sällskapen. Det äldsta av dessa litterära sällskap är det s.k. Bellmans Minne, som grundades redan 1899. De flesta litterära sällskap har dock tillkommit de senaste 40 åren. DELS har två viktiga utgångspunkter. Medlemskap i en litterär förening ska alltid vara öppet. Ett litterärt sällskap ska aldrig vara ett slutet kotteri. Författaren som sällskapet ägnar sig åt är företrädesvis avliden. Dock inte alla som har ett litterärt sällskap, exempelvis Per-Gunnar Evander. Det breda intresset för litteratur och författare i organiserad form av litterära sällskap kan faktiskt också betraktats som en ny folkrörelse.

En folkrörelse har sin ursprungliga betydelse av att vara ”folk i rörelse”. Betoningen ligger på kollektiv handling. I Sverige har begreppet folkrörelser haft ett större genomslag än i något annat land. En vanlig definition av folkrörelse är en frivillig sammanslutning av ett större antal människor med gemensamma intressen. Folkrörelsebegreppet är fortfarande i vitt bruk även utanför de klassiska folkrörelserna. Det förekommer att aktiva i många olika rörelser betecknar sig själva som folkrörelser, så sker i de litterära sällskapen.

Vilka är då medlemmar i de litterära sällskapen? Det är i regel hög medelålder på medlemmarna i de litterära sällskapen. Efter pensioneringen har många personer tid att läsa och mera tid till föreningsarbete och blir då medlemmar i något litterärt sällskap. Litterära sällskap är egentligen inte alls bara för pensionärer. Det vill Stig Sjödin-sällskapet slå fast. Stig Sjödin Sällskapet gör en uppmärksammad ungdomssatsning. Medlemsavgiften för skolelever har krympts till en blygsam summa och Stig Sjödin Sällskapet har väckt till liv ett ungdomspris som tillfälligt hade somnat in. Allt för att stimulera ungas skrivande.

Varför ska man vara medlem i ett litterärt sällskap? Det finns många skäl förstås, men de flesta medlemmar vill vara med och främja och förvalta minnet av en författares, eller en grupp författares, liv, diktning och tid. Det finns ett intresse för att se till att en författare och författarens verk inte faller i glömska efter dennas frånfälle. Att vara medlem i ett litterärt sällskap är som att vara med i en fanclub! Inte märkvärdigare än så.

Åsa Morberg, ordförande i Stig Sjödin Sällskapet och styrelseledamot i DELS

Datorer på människans villkor

Digitaliseringen är nu på väg in i nästa era. med s.k. AI, 5G och fortsatt robotisering.
Förändringen drivs utan samhällelig kontroll.
Globala företag med ekonomier större än många nationers driver forskarsamhället
att flytta gränser för att öka vinsterna.
Den rådande politiska ideologin har sedan lång tid tillbaka aktivt överlämnat makten till företagen.
Tidigare problematiserades och diskuterades ny forskning och den ekonomiska utvecklingen för att forma och omforma politik.
1979 publicerades SAPs idéskrift ”Datorer på människans villkor”.
(Finns för läsning på Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek)
Bland många kloka analyser och framsynta tankar fanns järnverksarbetaren och poetens Stig Sjödins sju dikter ”Datorer på människans villkor”.
Det är hög tid för omläsning både av programmet och av Stig Sjödins dikt, menar Yngve Johansson. Stig Sjödin Sällskapet tackar så innerligt varmt!
Genom Åsa Morberg, ordförande.

I aprilmorgonen ser jag en tranplog
stadd på kosa norrut.
Formeringen är föredömlig,
en kil som med minsta möjliga motstånd
tar sig fram genom luften.
Vi vet något litet om de krafter,
som styr tranplogar:
temperatur, ljus, körtlar och prägling,
ett samspel mellan komponenter
som vi finner överallt i naturen.

Vad är det som styr datorer?
Vem är det som styr systemmakarna
utan att vilja synas?
Ta reda på det
och du finner som vanligt starka
och anonyma ekonomiska koncentrationer
bakom de system som låtsas vara objektiva.
Precis som alla andra maskiner
ingår datorerna i ett större system,
där avkastningen är det primära.
Bakom de komplicerade apparaturerna
och deras följsamma användbarhet
försöker en mycket primitiv avsikt
göra sig själv anonym.
Men där finns ansikten.
Skälet är att begreppet profit
inte längre är riktigt rumsrent.

När datorerna sållar fram uppgifter
som säger att man med datorers hjälp
kan sparka ut hälften av 18 000 anställda i ett japanskt
stålföretag,
eller reducera 1 200 arbetare inom tekoindustrin
till säger och skriver 18 stycken,
så verkar dessa fakta oantastliga.

En sak syns inte på denna vackra tavla,
ty inom de kostnadsramar som datorerna
med sin skenbara, kyliga analys tickar fram,
finns inget utrymme, inget kontonummer som upptar
de totala kostnaderna för denna så kallade
rationalisering.
Det vill säga att de individuella haverierna,
som följer på arbetslösheten,
den förlorade självaktningen,
den som alltid leder till djup förnedring,
samhällssåren som vägrar läka,
allt detta förtecknas inte.

Minns att datorerna och de som styr dem
aldrig har något svar på frågan
hur vi ska bruka våra liv?
Därför måste du kräva att datorer
ska brukas på människans villkor.
Aldrig har några få
vetat så mycket om så många.

När bildskärmen tar fram ditt personnummer
följs de tio siffrorna av ett kryptogram,
som bara den initierade kan läsa.
Där står allting om ditt sociala
och ekonomiska skelett.
Att du slirade med avbetalningarna
på färg-teven till exempel.

Om vi hjälps åt kan vi läsa mellan raderna
om ett samhälle där faktasamlandet
går ut på att till varje pris
gardera det ekonomiska systemet
mot överraskningar.
Både i bokstavlig och i överförd mening
ska du vara betalningsduglig.
När du knäar noteras det på skärmen.

Det ar inte de sinnrika apparaterna,
som till och med kan ditt kragnummer,
som är ett hot mot din integritet.
Det beror på hur man och vilka som använder
de data som du beskrivs genom.

Bakom de nakna siffrorna finns en avsikt,
ett system som förvandlar dig från människa
till ett objekt for avkastning.
I den opersonliga abstraktionen
ligger själva finessen.
Mot kyliga apparater tar man inte till knytnävarna.
Det har systemet räknat med.

I en artikel som behandlar det komplicerade spelet
mellan tjänster, varor och priser,
läser jag att det i framtiden kan bli problematiskt
att nyttiggöra den lågutbildade människan.
Det låter nästan bibliskt:
Människorna skola nyttiggöras.

När det elitistiska samhället är fullbordat
och våra fel och förtjänster finns lagrade
i någon fjärran bank behöver ingen tveka om
vilka som ska leda och fördela den lilla del
som återstår av betjäningssysslor.
Ingen behöver darra på manschetten när agnarna
ska skiljas från vetet, siffrorna talar sitt
övertydliga språk.
Vad som inte syns är det som skiljer väljare
och utvald.
Behörigheten förutsätts alltid ligga hos kapitalets förvaltare.

Om någon vill ägna sin fritid åt fågelsång
kommer meritbanken att förteckna honom i en kod,
som översatt till vanligt språk betyder att han
är en tokjävel.
Därför uppmanar jag dig att inte stirra dig blind
på de mystiska utanverken.
Vad datorerna producerar är en gammal regel:
Människor är förbrukningsartiklar,
som ska nyttiggöras.

Datorerna kan säkert leda mig rätt
om jag vill marknadsföra en ny sorts deodorant.
(Som lockbete har jag tänkt mig en doft,
som kontaminerar pengar och mysk.)
Då kan jag få veta vilka åldrar,
som är deodorantbenägna och mottagliga
för den skenbara förändringens bedrägeri.
Hur jag ska anbringa betet
finns det program för.

Dock gör det mig nästan euforiskt upprymd
att datorn inte vet
hur det känns att knäböja vid ett stånd nattvioler
en juninatt i Norden.
Endast genom att man drar den negativa roten
ur dess marknadsbeskrivningar
kan man skönja hur man blir en klarskallig människa,
som tål doften av människosvett.

I Söderfors i stålverket
skickar en fjärrskrivare uppgifter
till en databank i Houston, Texas,
och efter några ögonblick kommer svar,
som beskriver vilka tillsatser som behövs,
för att chargen ska innehålla exakt den legering
man avser att tillverka.
Ingen litar längre på den primitiva
mänskliga erfarenheten, på handlaget.
Ingen förklarar heller varför kunskaperna
finns lagrade på andra sidan klotet.

Ändå finns det en ännu mer oroande fråga,
som gäller den nationella integriteten.
Vem garanterar att den fjärran belägna databanken,
som serverar en rad företag över hela världen,
förblir intakt,
att ingen bryter sig in med manipulerade program?

Menar du att till exempel en ekonomisk
eller militär kris kan deflorera denna Törnrosa
och prostituera henne?
Ja, det menar jag.
Och då får du skåda fan i getögat
och inte bara i Söderfors.

Allt sedan jag läste i gamla Lektyr om den Gula faran
har abstraktionsnivån ökat i de krig,
som gått fram över jorden.
I nästa stora krig,
som jag hoppas att jag slipper uppleva,
kommer två eller tre opersonliga strategier,
att utkämpa kampen.
Den kommer att pågå över de flestas huvuden,
men verkningarna kommer att svida i skinnet
och göra det totalt.
Genom att använda det fulländade, kyliga
och oåtkomliga instrument, som abstraktatorn-datoren
tillhandahåller, kommer politiker och militärer
att kunna förlägga ansvaret för sina handlingar
till något som är oemottagligt för känslor.
Med datorerna som drabanter kommer man efteråt
att analysera felprogrammeringarna.
Det vill säga om något återstår.

Jag har sett ett spöke:
en självgenererande dator som drivs med evighetsbatterier,
och som tickar och går medan världen i övrigt ligger ödslig.

Arbetarrörelsens arkiv

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samlar in, bevarar och tillgängliggör arbetarrörelsens historia och organisationer på central nationell nivå. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek grundades 1902 och drivs av en fristående stiftelse ( LO, svenska staten och socialdemokraterna är huvudmän. Hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek finns mängder av dokument rörande de flesta historiska och nutida partier och organisationer i arbetarrörelsen. Institutionen är den äldsta i sitt slag i världen. Arkivet förenar arkiv, bibliotek och sist men inte minst forskningsbefrämjande verksamhet. Det finns en tidskrift, ett forskningsråd, seminarieverksamhet och publikationer. Arbetarrörelsens arkiv dokumenterar i princip hela den svenska arbetarrörelsens historia genom sina drygt 5 000 arkiv från politiska, fackliga och andra organisationer och en mängd personarkiv från personer verksamma inom arbetarrörelsen. Omfångsrika samlingar av fotografier och diabilder, affischer, filmer, ljudupptagningar, fanor, märken och föremål förmedlar kompletterande historisk information. Biblioteket är ett centralt vetenskapligt specialbibliotek. Litteraturbeståndet speglar den fackliga och politiska arbetarrörelsens historia, teori och organisationer. Arbetarrörelsens arkiv har också en annan uppgift, nämligen att främja forskning om arbetarrörelsens historia, till exempel genom konferenser, seminarier, publikationer och deltagande i olika externa arbetsgrupper samt kontakter med vid universitet och högskolor.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek hotas av nedskärningar och det finns en namninsamling för att bevara arkivet och biblioteket. Den är skapad av Hannes Rolf och Joel Gordon Hultsjö. En namninsamling har publicerats men man kan alltjämt skriva under. Sök på Face Book.

För oss i Stig Sjödin Sällskapet är såväl bibliotek som arkiv av största vikt! Vi stöder bevarandet av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek!

Stig Sjödin Sällskapet
Åsa Morberg
Ordförande